Grön sushi på Vasaplatsen

Rootfoods vegetariska sushi kan du numera även finna i hälsobutiken Gröna Boden på Vasaplatsen i Göteborg.

Gyokuro – jadedaggens te

En komplex sötma är det främsta karaktärsdraget hos gyokuro, en av Japans förnämsta gröna tesorter. När gyokuro ska framställas täcks tebusken över nästan helt, cirka två veckor innan skörden ska äga rum. Tebladen skyddas från solen vilket gör att nivåerna av aminosyror och koffein ökar, medan mängden bittra smakämnen minskar. För att få fram de speciella aromerna i drycken krävs en en särskild tillredningsteknik.

Teet har varken vinets stolhet, kaffets självmedvetenhet eller kakaons sippa oskuld.

Okakura Kakuzo

Vinn guldmedalj som sushikock

Öppna sjöborrarna utan att få stickor i fingrarna. Skär tonfisk utan att riskera dina fingertoppar. Riv färsk wasabi snabbt och smidigt. Pressa nigiri utan att ens bli kladdig. Du lagar sushi som en mästare, men tyvärr kan du inte själv smaka en endaste bit ...

Hotell ikväll?

Våra sushilådor finns numera på hotell Vasa, Viktoriagatan 6 i Göteborg.

Premiär i affär

Vi firar nationaldagen med att gå upp i ottesången, koka ris, skära fisk och grönt och laga sushi. Från och med klockan 10 fredag har våra produkter en hedersplats i färdigmatshyllan på Hemköp, Vasagatan 30 i Göteborg. Om ni har vägarna förbi och är sugna på lite svensk sushi får ni titta in där och roffa åt er innan de tar slut. Vi blir väldigt glada för recensioner, skicka gärna hit till bloggen eller maila oss. Mer info om rätterna hittar ni på vår hemsida (http://www.rootfood.se/). Glöm inte att ni kan beställa direkt på hemsidan till er arbetsplats också! Sprid ordet och ha en fin helg med mycket god mat, önskar Marcus och Pontus.

Rullbitarna kommer först

Processen när vi portionerar sushin? Jo, vi inleder med makibitarna, fortsätter med nigiri och avrundar med soja, gari och pepparrotsmix. Direkt därpå följer packning, etikettering och datummärkning. Hyss iväg för leverans!

Sashimi anno 1651

De bodde på goda härbärgen och åt rikliga men märkliga rätter. Med två träpinnar i handen serverades de rå fisk, skuren i skivor och doppad i ättika, och till detta drack de kallt eller varmt saki, det japanska risbrännvinet.

Beskrivning av Olof Eriksson Willmans resa i Japan år 1651 (Alf Åberg)

Många snabba nudlar

Momofuku Ando heter snabbnudlarnas upphovsman. Redan på 1950-talet tog han fram den första produkten och sedan dess har hans innovation sålts i biljoner världen över. Detta trots att snabbnudlar näringsmässigt lämnar en hel del att önska. Exempelvis innehåller de flesta sorter omkring en femtedel fett till följd av att de torkas medelst fritering. Endast en liten del av alla snabbnudlar på marknaden lufttorkas.
Var äter man mest snabbnudlar i världen? Enligt en uppskattning gjord av World Instant Noodles Association leder Kina konsumtionsligan för snabbnudlar. Och det stort. Med en förbrukning på över 50 miljarder paket under 2007, slog man tvåan Indonesien med hela 35 miljarder paket. Indonesiens per capita-förbrukning var dock nästan dubbelt så hög som Kinas.
I de här sammanhangen ska vi inte ens tala om de nordiska ländernas snabbnudelintag. Vår sammanlagda konsumtion under 2007 var ynka 30 miljoner paket.

Vegetarisk sushi

Under den senaste tiden har vi provat ut och testat ett antal vegetariska sushivarianter . Ansträngningarna har nu utmynnat i en 12-bitars vegomaki med god smakbotten och intressanta brytningar. Prova gärna!

Onigiri – kvickt och lätt till den goda lunchlådan

Lite överblivet ris blev brunch åt oss idag, i form av onigiri, ”risbollar”. Denna japanska lunchlådeklassiker förekommer i en mängd olika versioner och varianter. Riset formas till en liten boll eller triangel, ofta runt en fyllning av fisk, grönsaker eller frukt.

Snabbguide:
1. Fördela lite salt jämt i handflatorna.
2. Krama det fortfarande varma riset till önskad form, eventuellt med någon fyllning i mitten. Vik in riset i ett ark nori.
3. Forma det hela till ett litet paket.
4. Sådär. Färdigt att äta eller packa ner i picknickkorgen.

Snabb lösning på VVS-strul

Sent i höstas köpte vi ett par beröringsfria tvättställsblandare av märket Oras. Dessa har fungerat bra med det lilla undantaget att batteriet i båda redan har givit upp – sisådär ett par år för tidigt. Det senaste drog sin sista suck i förra veckan. Vi ringde och påtalade detta för Oras, och de skickade faktiskt en gubbe mer eller mindre på stört. Så ska det se ut.

Kniven och skickligheten (det var bättre förr)

Nog finns det väl yrkesmän i nutidens gastronomiska tempel som kan tranchera fågel och stekar med stor fermitet. Och att se en kinesisk kock med otrolig fingerfärdighet förvandla en pekinganka till små frasiga rektanglar, är visserligen en upplevelse, men som konst är detta ett långt steg från 1600-talets écuyer tranchant, som kunde i luften tranchera en kalkon spetsad på gaffeln.

Tore Wretman (1963)

Loggan

Kvinnan bakom Rootfoods logotyp är ingen mindre än Berlin-baserade Ariane Spanier. En lätt asiatisk touch, lite organisk rotkänsla ... vi är mycket nöjda!

Fisktorgskynnet förr och nu

Ris, fisk och grönsaker utgöra japanernas hufvudföda. Kött ätes endast föga, men istället fisk, hvaraf otaliga arter utbjudas till salu på de intressanta, lifliga fisktorgen, och märkvärdigt nog är det äfven här endast män som göra inköpen för dagen. Allt försiggår i största lugn, köpare och säljare buga sig vördnadsfullt för hvarandra, och sådana scener som utspelas på våra europeiska fisktorg, äro i Japan lika otänkbara som de grofva svordomar man får höra hos oss.

Ur "Japan och Korea" av Hesse Wartegg (1905)

Största fiskmarknaden ...

... heter Tsukiji och ligger i Tokyo.

Viktigaste grödan

Ris utgör huvudsaklig föda för en majoritet av befolkningen i Öst- och Sydasien. Under 1990-talet svarade Asiens risproducerande länder för omkring 90 procent av hela världens risproduktion. I Japan är det vanligaste riset en rundkornig variant (Oryza sativa var. japonica) som har en speciell konsistens och klibbighet. Det ska kokas enligt konstens alla regler.

Odlad fisk inget nytt

Odling av fisk är idag en viktig del av fiskerinäringen, men det är långt ifrån något nytt påfund. I Kina har fiskodling i dammar förekommit åtminstone sedan Zhoudynastin (1040-256 f.Kr.). Under tusentals år har kineserna dessutom samodlat ris och fisk. Denna metod uppkom naturligt när bönderna bevattnade risfälten med vatten från bäckar och åar, och fisk från vattendragen stannade kvar i risfälten. I modern tid har sådan samodling blivit mindre och mindre vanlig, och från kinesiskt håll vill nu man att bruket ska kulturminnesskyddas.

Panelens insats

Vad har den där testpanelen hjälpt oss med, undrar ni kanske. Har de egentligen gjort något mer kvalificerat än att bara glufsa i sig sushi?
Ja, definitivt, blir svaret. Uppdraget var att skärskåda alla ingående komponenter i våra sushilådor: lax, ris, maki-fyllning, nori, soja, gari, pepparrotsmix, etc. Dessa bedömdes enligt en betygsskala, bland annat med hänseende till smak, doft, mängd och utseende. Därutöver fick panelen ge utlåtanden om förpackning och etikett. Och, förstås, helhetsintrycket.
Testarnas ansträngningar mynnade ut i många för oss mycket värdefulla synpunkter. Vi bugar!

Angående ekologisk lax

Vi är förstås ganska trumpna över beskedet att tillgången på ekologisk lax även fortsättningsvis kommer att vara svajig. Men, detta är något som för tillfället är samma för alla svenska aktörer som köper ekologisk lax från Norge – stor som liten. Vad då göra? Vi kan inte basera en produkt på något som inte finns fortlöpande, så därför får vi helt enkelt använda oss av konventionellt odlad lax tills vidare. Detta innebär i sin tur att vi inte kommer att kunna KRAV-certifiera våra första två artiklar (laxsushi 8 resp. 12 bitar). Inte förrän tillgången på ekolax blir någorlunda jämn och säker iallafall.

Petig med riset

Vi är riktigt noga med riset här på Rootfood, eftersom bra ris är en förutsättning för bra sushi. Möjligen var författaren, skådespelaren och matsnobben Li Yu (1610-1680) snäppet värre. För att få sitt ris tillagat precis så som han ville ha det brukade Li Yu skicka ut sin piga att samla dagg från vildros- och citronblommor. Den insamlade daggen skulle sedan tillsättas i riskokets sista ögonblick. Dagg från vanlig trädgårdsros gick inte för sig, då Li Yu ansåg att detta var alltför vulgärt och starkt i smaken.

Hälsorot med anor

Det finns fler skäl att inmundiga ingefära än bara att det smakar gott och hjälper till med övergången från en smak till en annan. I alla fall om man ska tro det traditionella kinesiska synsättet. Färsk ingefära är en av de mest använda örterna inom kinesisk kokkonst och läkekonst. Den anses vara mycket verksam när det gäller att skydda magen, lindra magbesvär och motverka gifter. Dessutom kan ingefära effektivt neutralisera starka lukter i kött, fisk, skaldjur, etc. I Kina har ingefära använts för sina medicinska och kulinariska kvaliteter i mer än 2 500 år. Den kinesiska klassikern Samtalen med Konfucius avslöjar att mästaren ”aldrig var utan ingefära när han åt”. Tiden har utvecklat det kinesiska ingefärabruket och idag är det inte ovanligt att den uppskattade roten paras med mer oortodoxa ingredienser. Till exempel i en populär kinesisk förkylningskur som inbegriper den lätt osannolika kombinationen ingefära och varm coca-cola.

Svårfångad inläggning

Inte många sushifantaster vill vara utan gari, den friska ingefärainläggningen som hjälper till att balansera smaklökarna mellan sushibitarna. Här på Rootfood har vi blivit varse att denna ingrediens kan vara tämligen trixig att få tag på. Det vill säga, det är svårt att hitta god, schysst gari som inte innehåller färgämnen och andra tillsatser. Sedan vi inledde jakten på en lämplig gari-kandidat till våra sushilådor, har vi testat och utvärderat ett antal olika produkter och märken. Det värsta skräckexemplet innehöll hela nio olika E-nummertillsatser, bland dem aspartam och sorbitol. Den gari som vi nu har fastnat för har en bra smak och innehåller bara ingefära, vinäger, salt och socker. Det lutar nog åt att vi använder den tills dess att vi får tag på en ekologisk variant – eller kan lägga in ingefäran själva.

Grundsmaker 5: Buljongsmak och kryddhetta

Under många hundra år har vi i väst talat om fyra grundsmaker: salt, sött, surt samt beskt/bittert. I början av 1900-talet kunde den japanske smakforskaren Kikunae Ikeda påvisa existensen av en femte smak. Den kom att kallas umami och brukar ibland beskrivas som buljongsmak. I kött, ost, tomater och sparris fann Ikeda en gemensam smak som han inte kunde härleda till någon av de kända grundsmakerna. Han lyckades extrahera fram den nya smaken och fann då att det var natriumglutamat, som är en saltform av aminosyran glutaminsyra. Amerikanska forskare har under senare år kunnat identifiera smakreceptorn för umami. Många anser att det engelska ordet savoury ganska väl täcker in umamismaken.
I asiatiska kök finns också en alternativ uppställning av grundsmaker. Kineserna har traditionellt räknat med de fem grundläggande smakerna salt, sött, surt, bittert/beskt och starkt/skarpt. Denna uppdelning är förknippad med kinesisk medicin, då varje smak svarar mot ett av de fem elementen. I väst brukar inte”starkt” – som i pepprighet eller chilihetta – ses som en egentlig smak, utan snarare som en fysisk retning.
När du äter sushi får du en beskärd del av såväl umami (främst i norin, sojan och laxen) som kryddhetta (i pepparrotsmixen).

Våra sushilådor

Rootfood sushilåda 8 bitar

Efter mycket testande och moget övervägande har vi nu satt formatet på våra två första artiklar.

Mindre: Sushilåda med lax, 8 bitar (4 nigiri, 4 maki)

Större: Sushilåda med lax, 12 bitar (6 nigiri, 6 maki)

Info om ingredienser, näringsvärde etc finner du på Rootfoodsidan.

Lokal tofu

Sojabönor är råvaran till det mest kända veggoköttet, tofu, som det heter på japanska (mandarin: doufu, bahasa malaysia/indonesia: tauhu). På svenska kallas produkten ibland för bönost. Vid tillverkningen läggs sojabönor i blöt, för att därefter kokas och malas. Under malningsprocessen pressas en mjölkliknande vätska ur bönorna, och proteinet i denna vätska fås därefter att koagulera, till exempel med hjälp av magnesiumsalt (nigari) eller någon syra. Ur detta koagulerade protein kan ett stort antal olika tofuprodukter sedan framställas. Genom att de produkterna kan tillagas på många olika sätt (stekning, grillning, fritering, stuvning, kokning etc), finns det goda möjligheter att variera sig i tillagningen av tofu.
Under tusentals år har tofu utgjort en viktig proteinkälla för den del av Kinas befolkning som inte haft råd att äta kött. Enligt den traditionella kinesiska medicinen har tofun avgiftande kvaliteter, såväl som närande och stärkande effekter.
Här i Göteborgsområdet har vi en utmärkt, KRAV-certifierad tofutillverkare uppe i Angered: Delibean

Sakura

Trots att Göteborgsvinden fortfarande blåser vinterkallt, blommar det nu på träden. Snart dags för hanami även här, kanske?

Ekologisk sushi? Inte riktigt än ...

Nu har vi provat och utvärderat den ekologiska laxen i några olika omgångar, och den har fått med beröm godkänd vad gäller så gott som alla aspekter. Utom en: tillgången. Idag var vi ute och talade med Mats på Färska Fisken. Av honom fick vi veta att det inte alls ljust ser ut för den som hoppas på kontinuitet och säkerhet i tillgången från Norge. Den produktion av ekologiskt odlad lax som finns klarar helt enkelt inte att möta efterfrågan. Och detta faktum ser ut att sätta käppar i hjulet för planerna på en helekologisk sushi, åtminstone nu för tillfället. Vi får därför anledning att återkomma till detta mycket snart, med något sorts besked om hur vi tänker förhålla oss i frågan.

Konspirationsteorier

Så lurade, så lurade ...

Grundsmaker 4: beska droppar

Finstämd bitterhet – en viktig del i smakbilden hos goda teer

”Att äta bittert”, chi ku, är ett kinesiskt uttryck för att uthärda smärta, svårigheter och umbäranden. Och bitterhet eller beska upplevs av många som den grundsmak som är svårast att tycka om. Troligtvis har det sin upprinnelse i att vi är genetiskt kodade att vara försiktiga med bittra smaker, då dessa kan varna för att en råvara är giftig. Salladsblad, torkade örter, kaffe och te är några exempel på livsmedel som ofta bär på en bitter smakton. I matlagning kan beska/bitterhet med fördel mildras och balanseras ut med sälta eller syra.

rootfood.se

Vi har nämnt vår webbsida tidigare, men det har hänt en del sedan dess. Så, kolla gärna in www.rootfood.se. Där finner du bland annat information om vilka råvaror som ingår i Rootfoods produkter, varifrån de kommer och vem som distribuerar dem.

Uppåt väggarna

Något av en renoveringsflashback när några hyllor skulle upp i torrlagret. Kakelborrande och vattenpassmåttande.

Äppelcidervinägern; det nya gröna?

Sushizu görs traditionellt med risvinäger. Dock är det fler faktorer att ta hänsyn till när man gör mat som ska serveras kyld och kanske ätas dagen efter. En favorit här i källaren är sushizu beredd med Genmaizu (helrisvinäger), den ger en rustikt rödaktig ton åt riset, som en ögonblicksbild från det röda dunkel i kabukiteatrarna i vilka sushin av idag uppstod. Doften är kryddig med en anstrykning av kanel. Men. Efter att ha kylt sushin erfors den kryddiga doften som: "lite unket", "verkar lite gammal". Så kan man ju inte ha det. Så, jakten på den perfekta vinägern gick vidare. Högsta betyg från oss och vår panel fick sushizun beredd av ekologisk Äppelcidervinäger från Kung Markatta Något otippat, men kul, är att fler än vi tycker likadant om denna vinägers förtjänster; t.ex. konsumentpanelen i GP. De drack dock vinägern ren. När man kan ha den i sushi?

Rulla bara på

Makisu – den oansenliga bamburullmattan – är ett enkelt redskap, men grundläggande när det gäller att forma olika sorters sushirullar (makizushi).

Gravid? Ammande? Ät mer fisk!

Livsmedelsverket håller på att revidera sina råd för gravida och ammande. Fisk är bra. Miljömärkt lax, till exempel.

Stämplade

Rootfoods signum är numera hugget i sten. Vi tackar Pan Tian Shou i Shanghai för hjälp med detta.

Grundsmaker 3: Sötebrödsdagar

Alla älskar väl det söta, som så smidigt gifter ihop sig med såväl syrligt som kryddhett. Som kan användas för att mjuka upp vinägerns skarphet i sushiriset. I Rootfoods sushivinäger kommer sötman från syramena, ett ekologiskt rårörsocker från Sydamerika.
I matlagning kan socker ha smakförhöjande effekter som i viss utsträckning påminner om monosodiumglutamatens. I flera asiatiska kök är det vanligt att man strör över lite socker vid tillagningen för att förhöja ingrediensernas naturliga smak.
Inom den kinesiska medicinen anses sötma vara särskilt bra om man har brist på yin. Den söta smaken sägs bland annat stärka mjältens funktion, lösa upp stelnad qi, fukta magen samt neutralisera giftiga ämnen. Bara så ni vet.

Ekolaxen

Ska testas och utvärderas i dagarna.

Sol ute, kallt inne

Fourteen and falling ...

Alltmedan temperaturen ute makligt kryper uppåt, strävar den raskt åt motsatt håll i vårt omtalade frysutrymme nere i Rootfood-lokalen. Vi har satt igång frysrummet och - det tycks funka som det ska.

Shangri-La på Tredje Långgatan?

När något inte finns får man göra det själv. Skärbrädor av den kaliber vi anser duga finns inte att köpa någonstans, vad det verkar. Eftersom vi inte heller kan göra dem själva, men vet hur vi ville ha dem gjorde vi en ritning, diskuterade lite materialval och frågade den alltid lika eminente båtbyggaren Torsten Sörvik som raskt sågade, limmade, borrade och hyvlade efter våra luddiga anvisningar. Igår slirade vi genom snögloppet och hämtade dem i 1800-talsverkstaden på Tredje Långgatan.
En fröjd för ögat och kniven. Dessutom tydligen mer hygieniska än plast. (PDF-länk) Allt enligt skogsindustrin. Får anledning att återkomma till problemet när vi börjar ta prover för att skicka till analys.

Vasadu? Wasabi? Om falsk marknadsföring.

Tja, ni visste väl redan att "det gröna" i eller på sushin är wasabi. Eller är det?
Kanske inte i Sverige. Eller Japan heller, för den delen. Både här och där använder man nästan alltid ett substitut som oftast är gjort av vanlig pepparrot (Jap: seiyō wasabi – wasabi från väst), senap, färgämnen och ibland en massa annan jox såsom socker, olja, konserveringsmedel etc. Det substitut vi använder är av märket Kaneku och innehåller pepparrot, senap och spirulina (en grön alg) som färgämne. Ska inte och bör inte kallas wasabi. Liksom all annan så kallad wasabi i Sverige. Dock jobbar vi på en färskare och lite lokalare variant; har haft lite telefonkonfererande med Mikael på Mariebergs gårdsbutik i Fjärås. Kanske ger resultat senare i sommar. Det är lite problem med isotiocyanaterna (de flyktiga och hälsosamma ämnen som finns i både pepparrot och wasabi och som ger det där stinget) när man mal pepparroten. Det blir väldigt mycket av det goda liksom. Väldigt mycket, tänk senapsgas så förstår ni.
Tills dess kan vi väl få er hjälp därute att gnälla på alla som påstår att de har wasabi i och till sin sushi. Vi påstår inte det. Om någon vill ha äkta wasabi kan man beställa från Real Wasabi. Det gjorde vi, till det facila priset av 1500 kr (inklusive frakt, tull och moms) för fyra små rötter. Fantastisk kvalitet och smak, men knappast ekonomiskt försvarbart. Tyvärr. Det har tydligen gjorts ett försök att odla wasabi här i Sverige också för ett par år sedan, vilket tyvärr inte föll i god jord.

Grundsmaker 2: Surt sa räven

Det är vinäger som är su:et i sushi. Ända sedan antik tid har den syrliga smaksättaren använts för inläggning och konservering. I Asien har vinäger länge förknippats med hälsobringande effekter. Man har observerat att människor som arbetar i vinägerfabriker inte blir sjuka i förkylning och influensa i lika hög utsträckning som andra. I februari 2003, i början av sars-epidemin, rapporterade kinesiska medier om en skyhög efterfrågan på vinäger i och kring Guangzhou (Kanton), i södra Kina. Anledningen var att vinäger ansågs ge skydd mot de symptom som sarsviruset medförde. Folk köpte på sig så mycket att de tömde leverantörernas lager, vilket ledde till en kraftig prishöjning på vinäger i Guangzhou.

Sesam får vänta

Den oefterhärmliga doften av sesam sätter sin prägel på många asiatiska rätter. Fröna förekommer i olika färger, som svart, rött, vitt och brunt. De svarta och vita är de vanligaste. Sesam rostas ofta innan det används i matlagning. Man värmer upp fröna i en torr stekpanna tills doften kommer fram och de får lite färg. De får absolut inte bli brända, då blir de bittra. Sesamfrö kan malas till sesamsmör eller sesampasta, vilket bland annat används som grund för olika såser. Fröna innehåller till omkring 50 procent en uppskattad olja, som kan pressas fram. På mandarin kallas denna olja ibland xiangyou, ordagrant "väldoftande olja". Sesamolja har mer karaktären av krydda än av matolja. Den används bland annat i dressingar till kalla rätter, som dippsås samt för att förhöja aromen på rätter vid serveringen.

Trots att vi tycker mycket om sesam har vi valt bort det för våra Rootfood-rätter. Orsaken är att det finns många som är allergiska mot sesamfrön och relaterade produkter.

Frysfläkt på plats

Aha, det visade sig att den efterlängtade fläkten dök upp sent under gårdagseftermiddagen. Den installerades och nu har vi bara kvar att företa ett litet test. Funkar frysrummet som det ska?

Fan of cool

Vår till frysrummet beställda fläkt lär ha kommit från Italien nu. Vi hoppas på att Kyl-David dyker upp med den snart. Och att det är rätt fläkt ...

Personalmacka Galore

Självaste Dagobert Krikelin skulle nog ha blivit imponerad av våra lunchsandwichkreationer idag. Med en diger fyllning av grillad kyckling, strimlad salladslök, tomatskivor, hackad kimchi, ringar av färsk capsicum, vietnamesisk chilisås blandad med majonäs, höjde sig mackorna dryga decimetern över bordet. Gapa stort ...

Grundsmaker 1: Är sojasås bara salt?

Sojasås är världens äldsta kända kryddsås och en grundsten när det gäller smaksättning inom ett flertal asiatiska kök. Vid ett möte med sojasåsen är det först och främst sältan som gör sig gällande. Men, vid en bedömning måste man även ta med den sammansatta eftersmaken i analysen. Den ideala sojasåsen ska vara fin och komplex, inte olik vin. Man ska kunna förnimma den bryggda aromen i smaken. Sojan ska ha en balanserad smakbild som till övervägande delen är salt, men som även skapar associationer till sötma, syrlighet, bitterhet och umami. Man ska ana en kött- och buljongliknande karaktär, men aldrig någon fränhet eller några kemiska undertoner.

Råris & veggo

Vassa eggar och skarpa snitt när vi nu utvärderar sushivarianter med råris samt diverse vegetariska alternativ.

Veckans svar

2 (locket på tok för litet)

Veckans fråga

Allt ska ordnas, allt måste passa. När säcken ska sys ihop måste varje liten detalj fixas. Och detaljerna är alltid betydligt fler än vad man först tänkt. Veckans fråga blir: Hur tror du att locket passar till koppen?

1) Bra

x) OK

2) Inte alls bra

Durkslaget diskas

Fäst blicken på den lilla punkten i mitten. Din kropp blir tyngre. Dåsig. Armar, axlar, bål, ben. Ögonlocken strävar nedåt. Sov ...